lördag 16 januari 2010

Jag eldar och eldar!


Jag eldar för fullt i vedspisen för att potatisen ska bli färdigkokt så vi kan äta lunch. Jag tänker tillbaka på min bardom då min mamma fick laga all mat på vedspisen som dessutom skulle värma upp hela huset. Jag minns en gång när jag som barn vaknade på morgonen att håret hade frusit fast i väggen i det rum jag låg. Tydligt hade jag dräglat på håret och vridit mig i sömnen tills dess håret frusit fast i väggen. Jag minns att min mamma värmde vatten på vedspisen och förbjöd mig att ta loss håret själv. Varsamt blötte hon en varm blöt trasa mot mitt hår tills det äntligen lossnade. Jag minns inte att jag frös, men jag minns min älskade mammas handlingskraft.

Jag tänker ofta på hur otroligt priviligerad jag är som har en stuga som är långt mycket större och modernare än vad mitt barndomshem var. Och här tycker en bortskämd bloggmadam att det är besvärligt nu när en fas är borta och inte kan använda elspisen och skruva på vattnet. Ibland undrar jag hur bortskämd jag egentligen är som har det så bra.

1 kommentar:

  1. Barbro: om du skulle beskriva moster Gunvor med några få ord .., egenskaper typiska för henne .,. vad skulle det bli?

    SvaraRadera